Företagsnamn och särskilt företagsnamn — vad registret faktiskt skyddar

Ett företagsnamn är både en identitet och en rättighet, men skyddet fungerar annorlunda än många tror. Att ett namn står registrerat hos Bolagsverket ger inte automatiskt ensamrätt i alla sammanhang.

Namnet i registret

Varje registrerat företag har ett företagsnamn — tidigare kallat firma. Det är den benämning under vilken företaget driver sin verksamhet och ingår avtal.

Terminologin ändrades när lagen om företagsnamn ersatte den gamla firmalagen. Begreppet firma finns kvar i uttryck som firmatecknare, men själva namnet heter numera företagsnamn.

För aktiebolag gäller att namnet ska vara tydligt särskiljande från redan registrerade namn. Bolagsverket prövar detta vid registreringen.

Särskilt företagsnamn

Ett företag kan registrera ytterligare namn för en avgränsad del av verksamheten. Det kallas särskilt företagsnamn och ersatte det tidigare begreppet bifirma.

Ett byggföretag kan exempelvis ha ett särskilt företagsnamn för sin uthyrningsverksamhet. Det särskilda namnet får bara användas för just den delen av verksamheten, inte för allt bolaget gör.

Det viktiga för dig som läser registret är att flera namn kan peka på samma juridiska person. Det är samma organisationsnummer, samma styrelse och samma ekonomi bakom.

Geografiskt skydd skiljer sig åt

Skyddets omfattning beror på företagsformen. Aktiebolag registreras rikstäckande och namnskyddet gäller i hela landet.

Enskild näringsverksamhet registreras däremot länsvis, och skyddet gäller då i det län där registreringen skett. Två enskilda firmor med samma namn i olika län är alltså fullt möjligt.

Det förklarar varför du kan hitta flera företag med snarlika namn i registret utan att någon har gjort fel.

Namnskydd är inte varumärkesskydd

Detta är den vanligaste missuppfattningen. Ett registrerat företagsnamn skyddar namnet som beteckning på företaget. Ett varumärke skyddar ett kännetecken för varor eller tjänster och registreras separat.

Ett företag kan alltså ha rätt till sitt namn utan att ha rätt till det som varumärke — och någon annan kan ha varumärkesrätt till ett liknande kännetecken.

Vid namnkonflikter vägs flera saker in: hur lika namnen är, om verksamheterna liknar varandra och vem som har äldst rätt. Det är sällan en enkel fråga, och den avgörs inte av registret ensamt.

Namnbyten

Ett aktiebolag kan byta namn. Det kräver ändring av bolagsordningen och registrering hos Bolagsverket. Organisationsnumret följer med — det ändras aldrig.

Det innebär att ett bolags historia hänger ihop över namnbytet. Ett bolag som bytt namn för två år sedan har kvar sina gamla åtaganden, sina gamla bokslut och sin gamla historik under samma organisationsnummer.

Namnbyten sker av många skäl: ägarbyte, ny inriktning, sammanslagning, eller helt enkelt att det gamla namnet inte fungerade. Ett namnbyte är därför inte i sig anmärkningsvärt.

Däremot är det värt att notera om ett namnbyte sammanfaller med byte av styrelse, adress och verksamhetsbeskrivning. Då har bolaget i praktiken blivit något annat än det var, även om organisationsnumret är detsamma.

Varför namnet i registret ser formellt ut

Registrets namnform följer registreringen exakt, inklusive juridiska tillägg. Ett bolag som marknadsför sig under ett kort namn kan stå registrerat med ett betydligt längre.

Formuleringar som "med firma" i den registrerade namnformen är en följd av hur registreringen gjorts och inte något ovanligt. Detsamma gäller att namnet ibland återges med versaler.

Det innebär att en sökning på det namn ett företag använder i sin marknadsföring inte alltid ger träff på den registrerade formen, och tvärtom.

Sammanfattning

Företagsnamnet är den registrerade benämningen. Särskilt företagsnamn är ett extra namn för en del av verksamheten och pekar på samma juridiska person.

Aktiebolags namn skyddas i hela landet, enskilda firmors länsvis. Namnskydd är inte varumärkesskydd, och organisationsnumret följer bolaget även genom namnbyten — det är därför det, och inte namnet, som är den pålitliga identifieraren.